Intervju om beredskapsutställningen

Här kan du läsa intervjuer med projektledaren för frivilligdelen av utställningen, Tina Nordén, och med Pernilla Hultén, MSB. Intervjuerna är gjorda av Daniel Kjellén, MSB.

När det stod klart att sex av de frivilliga försvarsorganisationerna tog sig an ett gemensamt uppdrag att skapa en helt ny utbildning för informatörer till beredskapsutställningen Rädd eller beredd, rekryterades Tina Nordén som projektledare för frivilligdelen. Det här är en stor satsning som tre myndigheter gör gemensamt, och som ska pågå i flera år över hela Sverige. Vi frågade Tina om det här arbetet och vad hon tänker om projektet så här långt?

 

Hur har arbetet med projektet gått?

Jag kom in i projektet 8 mars 2022. Projektet hade då redan varit på gång några månader så det var en del att sätta sig in i.

Den första utbildningen vi hade för de blivande informatörerna var i Malmö juni 2022.

Själva utställningen fanns fortfarande bara digitalt och till klassrumsmaterialet, där hade vi ett grundmaterial, en idé och tankar. Utifrån det kunde informatörerna vara med och forma materialet. De är från flera olika FFO:er så diskussionen stod högt i tak och vi lärde oss en hel del om varandras styrkor och svagheter.

Därefter har Bosse från Statens försvarshistoriska museer och jag fått ihop ett riktigt bra material. Men projektet är ett levande projekt och uppdateras hela tiden.

 

Utställningen hade smygpremiär i hösten 2022, med officiell premiär den 13 januari 2023. Hur har gymnasieungdomarna reagerat på utställningen?

De flesta gymnasieeleverna är intresserade. Kanske lite avvaktande till en början men de tar in väldigt mycket. Mycket av innehållet som de får ta del av är nya områden men de är helt klart intresserade. Kan till och med tycka utan att gjort någon större undersökning att intresset har ökat nu under 2023. Fler vill göra lumpen t.ex.

 

Du har själv arbetat många år som lärare och har även lång erfarenhet från de frivilliga försvarsorganisationerna, främst Civilförsvarsförbundet, där du bland annat är FRG-ansvarig. Vilka är dina egna reflektioner och erfarenheter av att arbeta med utställningsprojektet?

Vi som arbetar med projektet kommer från lite olika världar, museum och FFO:er.

Det är spännande och vi lär oss av varandra. Viljan att förstå att vi tillsammans gör detta med grund av ”Om krisen eller kriget kommer”. Alla inklusive informatörerna är taggade och tycker det är viktigt, roligt och läraktigt. Det är inte svårt att motivera.

 

Det är flera FFO:er som samarbetar väldigt nära i det här projektet, vad finns det för fördelar med det?

Att samarbeta med olika FFO:er är så väldigt bra. Vi lär oss väldigt mycket om och av varandra och viljan av att samverka är stor. Många av informatörerna är unga, kommer från olika FFO:er och de har ett fantastiskt utbyte av varandra. Tror att alla växer och vill samverka mer.

 

Vad vill du säga till anställda, förtroendevalda och medlemmar i de 18 frivilliga försvarsorganisationerna som kan läsa om det här arbetet i reportaget och intervjuerna?

Vi FFO:er måste lyssna på varandra, med våra olika styrkor och kunskaper ser vi vad vi kan åstadkomma tillsammans, samverka.

Får ni möjlighet att besöka utställningen så gör det, den är fantastisk.

Från MSB:s sida har Pernilla Hultén på avdelningen för krisberedskap och civilt försvar arbetat nära utställningsprojektet. Här svarar hon på frågor om utställningen och varför de frivilliga försvarsorganisationerna är så viktiga i arbetet.

 

Varför behövs den här utställningen?
Undersökningar har visat att målgruppen gymnasieelever behöver mer kunskap om civil beredskap. Det gäller inte minst nu med det säkerhetspolitiskt försämrade läget.

 

MSB och Försvarsmakten brukar prata om försvarsvilja. Vad är det och varför spelar det roll?

Försvarsvilja handlar om individens egen motståndskraft och motivation att stå emot påverkanskampanjer och ytterst väpnade angrepp. Det är en helt nödvändig del av försvaret på både den militära och civila sidan. För att bibehålla och stärka försvarsviljan behöver individen kunskap om hotbilden och behovet av den enskilda individens beredskap. Det omfattar kunskap om varför vi stärker försvaret av Sverige, vad ett stärkt försvar innebär och vad det är vi försvarar.

 

Förberedelser och planering för utställningen hade pågått ungefär ett år när kriget i Ukraina startade i februari 2022. Har kriget påverkat arbetet på något sätt?

Vad gäller arbetet med de frivilliga försvarsorganisationernas del av utställningen, så förändrades inte grundinriktningen, men givetvis blev själva utställningen och dess budskap än mer angeläget.

 

Vad hoppas ni uppnå med utställningen?

Vi hoppas att de frivilliga försvarsorganisationerna ska samarbeta väl och lyckas med målsättningen att rekrytera engagerade personer som utbildas till duktiga informatörer. Vi hoppas genom det bidra till att nå fram till och öka kunskaperna hos målgruppen gymnasieelever. I förlängningen kanske ungdomarna blir intresserade av att veta mer och kanske engagera sig i frivillig försvarsverksamhet, eller på annat sätt inom totalförsvaret.

 

Vilken roll har de frivilliga försvarsorganisationerna i detta?

Det är främst sex organisationer som ansvarar för uppdraget att skräddarsy utbildningen för utställningens informatörer samt att rekrytera, utbilda och schemalägga dessa under den flerårsperiod som utställningen pågår. Det är Civilförsvarsförbundet, Lottakåren, Bilkåren, Frivilliga Automobilkåren, Svenska Blå Stärnan och Skyttesportförbundet. Men alla FFO:erna bidrar med att sprida information för rekrytering, och det är öppet för alla organisationer att delta i arbetet med lokala arrangemang i samband med att utställningen är på plats.

 

 

Vad är era erfarenheter av att samarbeta med dessa organisationer i projektet?

De frivilliga försvarsorganisationerna som engagerat sig i utställningen har varit det från start och de har visat prov på en fantastisk samarbetsförmåga kring detta. Det är helt och hållet deras förtjänst att utställningen har så kunniga och trevliga informatörer.

 

På vilket sätt kan det vara viktigt för organisationerna att vara del av det här samarbetet ur ett bredare och mer långsiktigt perspektiv?

Det är viktigt för de frivilliga försvarsorganisationerna att kunna bidra med folkförankring och försvarsupplysning eftersom det bidrar till försvarsviljan i Sverige. Att nå gymnasieungdomar är särskilt viktigt, både för att undersökningar visat att de behöver mer kunskap, och de är ofta väldigt intresserade av frågorna. De tar med sig kunskapen i studier och arbete under resten av livet, så det har stor betydelse både på individ- och samhällsnivå. Det är också bra att de frivilliga försvarsorganisationerna samarbetar på ett så starkt sätt i ett projekt som når ut till så många. Det blir tydligt för politiken, som finansierar deras verksamhet, att de gör mycket nytta.