Efter två veckor är läget med skogsbranden i Västmanland radikalt förbättrat. Vad jag uppfattat går den nu in i ett annat skede. De evakuerade människorna har i allt ökande omfattning fått komma hem igen. Det är synnerligen glädjande. Eftersläckningsarbetet vidtar, medan behovet av olika slags förstärkningsresurser avtar.

Jag vet att det bland FRG finns de som hade hoppats få göra nytta under skogsbranden, men som nu har fått beskedet att de inte behövs, som situationen och därmed behoven nu ser ut. Beskedet som gick ut till dem jag tänker på var att förbereda sig för att göra en insats. Att inte behöva sättas in är en besvikelse som man får stå ut med. Man har ändå funnits till hands om brandförloppet hade blivit ett annat. Vad storbranden tydligt har visat är att FRG klarar att agera över kommun- och länsgränser till stor praktisk nytta där behovet var som störst.