En resa genom civilförsvarsförbundets 70-åriga historia är en tidsresa genom ett samhälle som förändrats i grunden när det gäller synen på säkerhet och de risker som människor har att hantera i sin vardag. När förbundet bildades 1937, under namnet Luftskyddsförbundet, stod andra världskriget för dörren. Världen hade nyligen bevittnat vad bombflyg kunde åstadkomma under krigen i Manchuriet och Abessinien och fruktan för bombkriget var högst reell. I en rad europeiska länder byggdes organisationer upp för att skydda civilbefolkningen vid flygangrepp. I Sverige var det en viktig principfråga för den styrande socialdemokratin att hålla luftskyddet borta från militären och undvika ”en icke önskvärd militarisering av samhället”. Lösningen blev en frivillig, civil organisation med bred medlemsbas och förankring i den lokala demokratin. När andra världskriget bröt ut hade Luftskyddsförbundet samlat 160 000 medlemmar och byggt upp 400 lokalföreningar runt om i landet. Idag, när Civilförsvarsförbundet firar sitt 70-årsjubleum, ser det omgivande samhället helt annorlunda ut. Det är inte längre risken för krig som står i fokus. Sedan år 2000 utgör beredskapen för en krigssituation inte längre en huvuduppgift. Istället har förbundet funnit en viktig roll i att förebygga vardagsolyckor och bidra till människors förmåga att själva klara av utsatta lägen. Och inte minst att peka på att tryggheten idag är en jämlikhetsfråga. För även om risken att drabbas av en svår olycka minskat genom ett aktivt säkerhetsarbete, är risken mycket ojämnt fördelad bland medborgarna. Socialt utsatta grupper ­– låginkomsttagare, arbetslösa och ensamstående – löper flera gånger större risk att skadas eller omkomma i en olycka än en genomsnittlig svensk. Därför är en av de aktiviteter som Civilförsvarsförbundet genomför i samband med jubileumsfirandet att anordna säkerhetsutbildning för invånare i socialt utsatta områden i Göteborg. Detta är ett av många arbetsområden där Civilförsvarsbundet är verksamt idag. Några andra viktiga områden är:

• Äldresäkerhet: den absolut vanligaste dödsolyckan i Sverige år 2007 är en fallolycka med en äldre person inblandad. Dessa olyckor kostar samhället stora belopp i form av vårdkostnader trots att de kan förebyggas med enkla medel.
• Barnsäkerhet. Civiförsvarsförbundet utbildar kontinuerligt barn och ungdomarför att höja deras säkerhetmedvetande i vardagen. Under 2006 nåddes 65097 barn och unga av utbildningen. Tiotusentals barn lär sig att hantera en vilsesituation ute i naturen med hjälp av aktivitetspaketet "Hitta Vilse".
• Hjärträddning. Civilförsvarsförbundet placerar ut hjärtstartare i landet som, om de fanns tillgängliga på många fler platser, skulle rädda flera tusen liv varje år.
• Kriskommunikation. Civilförsvarsförbundets frivilliga resursgrupper har en viktig roll att fylla vid större kriser och katastrofer såsom tsunamin i Sydostasien, stormen Gudrun och den stora skogsbranden i Boden i fjol.

Civilförsvarsförbundets historia och förvandling, från beredskapsorganisation till en folkrörelse inriktad på att främja säkerhet i vardagen, är en spännande skildring av det svenska samhällets förvandling. Förbundets verksamhet under olika tidsperioder speglar på ett konkret och påtagligt sätt vilka hot och risker som stått i fokus för samhällsdebatten just då. Det finns också ett rikt bildmaterial att ösa ur.

Några hållpunkter ur historien:

1936 Luftskyddsutredningen (SOU 1936:57), under ledning av landshövdingen Beskow, med Thomas Munck af Rosenschöld som huvudsekreterare, lägger fram sitt förslag till en unik svensk modell för luftskydd, i nära samverkan mellan stat, kommuner och frivilligorganisationer. Idén var långt ifrån okontroversiell. Inspirationen till en bred medlemsorganisation kom från Tyskland och många, inklusive statsminister Per Albin Hansson var oroliga för att en sådan organisation skulle bidra till militarisering av samhället. 1937 Luftskyddslagen (1937:504) antas och frivilligorganisationen Luftskyddsförbundet bildas. 1939 Luftskydssförbundet har 160 000 medlemmar och 400 lokalföreningar när andra världskriget bryter ut.   1939 – 45 Krigsåren med en omfattande utbildnings- och beredskapsverksamhet. Hundratusentals människor, både män och kvinnor, utbildades i hemskydd. Övningar hölls runt om i hela landet. 1950-talet Kärnvapenhotet förändrar förutsättningarna för förbundets verksamhet i grunden. Skyddsrum och hemskydd framstår som verkningslösa. Istället förbereds evakuering av städer och samhällen.     1960-talet Självskyddsutbildning. I skugga av kärnvapenhotet fokuseras på den enskilda individen som ska kunna skydda sig själv. Utbildningen skulle ge förmåga till personligt skydd, grundläggande sjukvård och brandskydd. Samtidigt blev civilförsvaret alltmer en angelägenhet för myndigheter och frivilligorganisationernas roll tonades ner. 1990-talet Efter det kalla krigets slut påbörjas sökandet efter en ny identitet. Överlevnadsutbildningar som inte bara inriktar sig på förmåga att klara en krigssituation lanseras. 1993 lanseras barnaktiviteten Hitta Vilse. Samtidigt medverkar Civilförsvarsförbundet i uppbyggnad av civilförsvarsorganisationer i de nya baltiska staterna. 2000-talet Krigsberedskap är inte längre en primäruppgift. Istället fokuserar organisationen på att förebygga olyckor och risker i vardagen. Äldresäkerhet, barnsäkerhet och verksamhet som syftar till att stärka socialt utsatta gruppers förmåga att förebygga olyckor och hantera påfrestningar hamnar i förgrunden. 2007 Civilförsvarsförbundet firar 70-årsjubileum och organiserar säkerhetsutbildning i socialt utsatta bostadsområden i Göteborg. Utbildningen ska bli världens största folkliga säkerhetsevent och siktet är inställt på Guinness rekordbok.