Visst är det underbart med vatten och bad, men också förknippat med en hel del risker.

Svenska Livräddningssällskapet har tagit fram enkla råd för badvett:

• Testa din simkunnighet inför badsäsongen. Du ska klara av att simma minst 200 meter.
• Ha alltid sällskap när du badar (om du ändå går själv – tala om det för någon).
• Håll uppsikt över varandra.
• Ta reda på var det finns livräddningsutrustning så som en livboj.
• Gå försiktigt på brygga, klippa eller bassängkant.
• Hoppa och dyk bara om det är tillräckligt djupt.
• Simma längs med stranden eller bryggan.
• Knuffa inte i någon i vattnet och håll aldrig fast någon.
• Simma inte under brygga eller hopptorn.
• Ropa på hjälp bara när du behöver det.
• Använd ”förlängda armen” (till exempel ett rep) för att dra upp någon ur vattnet.
• Ring 112 vid nödsituation.

Drunkningsolyckor kan hända överallt där det finns vatten, och de går ofta snabbt och tyst.

Drunkning innebär att man får ner stora mängder vatten i lungorna. Istället för luft börjar man andas vatten och redan efter 1–2 minuter kan situationen vara allvarlig. Efter 3–4 minuter finns det risk för att man får livshotande syrebrist i hjärnan och efter 10 minuter kan det leda till hjärnskada eller dödsfall.

Avgörande för hur en drunkningsolycka slutar är oftast att man genast startar återupplivning. Oftast behöver detta ske redan innan någon professionell har hunnit till platsen.

Hjärt- och lungräddning

Vid hjärt- och lungräddning ger du 30 bröstkompressioner följt av två inblåsningar och upprepar det. Inblåsningarna är extra viktiga vid drunkning. Gör detta även om personen saknar livstecken.

Råd för att förebygga drunkning

• Ta reda på var det finns livräddningsutrustning så som en livboj.
• Om du måste rädda någon, se alltid till att du själv är säker.
• Ha alltid sällskap när du badar.
• Håll uppsikt över varandra.
• Överskatta inte din simförmåga. Tänk på att simfärdighet är en färskvara. För att behålla sin simfärdighet är det viktigt att simma regelbundet.
• På vissa stränder finns det flaggor som ger information om hur säkert det är att bada. Röd eller svart flagga betyder att det är förbjudet att bada. Gul flagga betyder att man ska vara försiktig om man badar. Grön flagga betyder att det är säkert att bada. Lila flagga betyder att det kan finnas djur i vattnet som kan skada människor, till exempel maneter.
• Tänk på att det ibland är svårare att simma, till exempel om det är kallt i vattnet eller om vattnet är strömt.
• Övervaka barn så nära att du når att ta tag i dem. Lämna aldrig små barn ensamma eller under uppsikt av ett ungt barn.
• Små barn som badar eller vistas nära vatten ska ha flytväst med krage – inte uppblåsbara flytjälpmedel.
• Simbassänger, pooler och trädgårdsdammar ska vara inhägnade och ha barnsäkert lås.
• Ungdomar bör påminnas om att alkohol försämrar både omdöme och simförmåga.

Det som kallas för värmeslag eller solsting uppstår när kroppens temperaturreglering inte fungerar efter en längre tid i en varm miljö.

Du kan råka ut för värmeslag då det är varmt och vindstilla, hög luftfuktighet och stekande sol. Då försöker kroppen göra sig av med överskottsvärme genom att svettas. Normalt avdunstar en vuxen människa cirka en liter vatten per dygn genom huden. Men vid värme och fysisk ansträngning kan kroppen producera upp till två liter svett i timmen. Då störs kroppens vätske- och saltbalans.

Risken för värmeslag ökar för den som är överviktig, nyligen har haft en infektion eller använder vätskedrivande medel.

Symptom för värmeslag

• Kroppstemperaturen är över +40 ° C
• Matthet i hela kroppen
• Irriterad, förvirrad, huvudvärk
• Oregelbunden andning
• Onormalt beteende, ostadig gång
• Trött, även kramper
• Kräkningar, diarré
• Plötslig medvetslöshet

Vad ska jag göra om jag drabbats av värmeslag?

Det viktigaste är att få ner kroppstemperaturen. Du kan göra detta genom att exempelvis täcka kroppen med fuktiga handdukar, få kall luft via en fläkt och hålla dig till skuggan eller inomhus där det är svalare. Du kan även kyla av dig i svalare vatten, men man bör inte använda vatten som är kallare än 15 grader C, eftersom värmeförlusten då minskar, på grund av att blodkärlen i huden drar ihop sig. Dessa metoder går även bra att använda på djur som har drabbats av överhettning , då i synnerhet att vira om dem med svala fuktiga lakan och handdukar. För både djur och människor gäller det att uppsöka sjukhus/veterinär om man drabbats av solsting och värmeslag för att säkerställa så att man inte får några bestående men, rätt medicinering och att kroppen når rätt temperatur.

Gör såhär om någon fått värmeslag

• Ring nödnumret 112
• Lägg den sjuke i skugga och klä av honom
• Om personen är vid medvetande – lägg honom i halvsittande ställning
• Om personen är medvetslös men andas – lägg honom i stabilt läge och håll uppsikt över andningen.
• Kyl av kroppen genom att stänka eller hälla vatten på den sjuke. Tänk på att huvudet bör vara fuktigt.
• Skapa bättre luftdrag med hjälp av en fläkt eller genom att fläkta med ett vått klädesplagg.
• Täck kroppen med ett blött lakan.

Ju snabbare man kan avgöra att det är värmeslag en person lider av, desto större är chansen att personen klarar sig, eftersom avkylning kan sättas in snabbt. Kroppstemperaturen måsten sänkas till mellan +38 och +38,5 ° C. Kan temperaturen sänkas så mycket inom en timme efter att personen blev medvetslös, då är prognosen för tillfrisknande god.

Undvik att få värmeslag

• Drick mycket vatten vid varmt väder och fysisk påfrestning. Det kan inte nog understrykas att man behöver få i sig minst 3-5 liter per dygn eftersom kroppen svettas ut salter och vätska i rask takt.
• Ät något med mycket salt i för att tillgodose dig saltbehovet.
• Kyl kroppen. Några minuters dusch i kallt vatten kan vara riktigt bra för att undvika överhettning.
• Inse dina egna begränsningar och lyssna på din kropp. Känns det för varmt i solen är det förmodligen för varmt i solen och du bör därför söka upp skugga eller gå inomhus.
• Klä dig lätt och luftigt.
• Skydda huvudet mot stekande sol.
• Undvik stor fysisk ansträngning när det är varmt.
• Lämna aldrig ett barn ensamt i en låst bil eller under tjocka täcken i barnvagnen.
• Använd inte plastöverdrag till barnvagnen.

Stick av bi eller geting ger oftast endast en lokal reaktion med brännande smärta, svullnad, rodnad och klåda på stickstället. Men kommer biet eller getingen åt att sticka i munnen eller i svalget finns det risk för kvävning.

Många får en allergisk reaktion på bi- och getingstick. Då kan man börja må illa, bli matt, svälla i ansiktet och få svårt att andas. Många samtidiga stick kan ge liknande reaktioner.

Gör såhär om du blir stucken

• Ta bort gadden med en pincett. Eller skrapa bort gadden med nageln.
• Reaktionen på stickstället kan du lindra genom att fukta huden och sedan gnida in en tablett med acetylsalicylsyra (exempelvis Magnecyl, Bamyl eller Treo) eller ibuprofen (Alindrin, Ibumetin, Ipren).
• Tvätta sedan stickstället med tvål och vatten.
• Lindra besvären genom att kyla med is. Du kan också stryka på lite kräm eller gel som innehåller lokalbedövande medel eller antihistamin.

Du behöver åka till sjukhuset om…

• bettet blir ömt, rött och svullet
• du får feber
• du tidigare reagerat med överkänslighet vid bi- eller getingstick
• sticket finns i munnen, svalget eller ögat.

Undvik att bli stucken

• Vifta inte om du hamnar in en bi- eller getingsvärm. Dra dig långsamt bort från svärmen.
• Var uppmärksam när du äter utomhus. Insekter gillar sötsaker samt starka dofter och färger.
• Ju mer du är påklädd, desto bättre skyddad är du. Långa ärmar, långbyxor, strumpor och skor.

Huggormsbett är farliga för både barn och vuxna.

Symptom på huggormsbett

• Bettstället har två små hål, det sväller upp och smärtar.
• Huden rodnar. Ibland bildas det blåsor på huden och en blåaktig svulland kring bettstället.
• Den som blivit biten kan må dåligt: illamående, magont, diarré, svårt att andas
• I svåra fall kan den bitna drabbas av chock.

Gör såhär

• Håll den bitna kroppsdelen stilla.
• Rör inte bettstället.
• Ta kortisontabletter eller antihistamin om de finns till hands. De är dock endast för akut hjälp.
• Ring läkare eller Giftinformationscentralen för råd, 08-331231
• Alla som blivit huggormsbitna bör observeras på sjukhus eller vårdcentral.
• Om allmäntillståndet försämras snabbt – ring 112 för ambulans.

Undvik att bli biten

• Att ordentliga skor eller stövlar kan skydda mot ormbett. De flesta blir nämligen bitna i foten eller ankeln.
• Plocka aldrig upp ormar.
• Stampa ordentligt i marken där du går så kanske ormen hinner ringla iväg innan ni möts.

Risken att insjukna efter ett fästingbett är inte stor, bara 2-4 procent per bett. Men de två sjukdomar som fästingar främst överför – borrelios och TBE – kan bli både plågsamma och långvariga. Man kan förebygga TBE-smitta genom vaccination. Borrelios, som förorsakas av bakterien borrelia, kan man inte förebygga med vaccin. Däremot kan man lindra symptomen med antibiotika.

Tips för dig som rör dig i fästingrika områden

• Använd långärmade tröjor och skjortor, långbyxor och strumpor som du kan dra upp över byxbenen.
• Klä dig i ljusa kläder, då syns fästningarna bättre.
• Gör det till en vana att varje kväll leta fästingar på kroppen. Titta extra noga i knäveck, hårbotten, bakom öronen och i nacken.
• Om en fästing bitit sig fast tar du enklast bort den med hjälp av en fästingpincett (säljs på apoteken). Placera pincetten runt fästingens mundelar – inte bakkroppen – så nära huden som möjligt och dra försiktigt ut den rakt ut – utan att vrida.
• Smörj inte in fästingen med fett eller olja. Då kvävs den och spyr ut sitt maginnehåll i bettet varvid smittämnena följer med.
• Ta bort fästingen så fort som möjligt, ju längre den sitter kvar, desto större är infektionsrisken.
• Se till att du får bort hela fästingen, även sugsnablen.
• Håll koll på bettområdet minst en månad. Om rodnad och inflammation uppstår, sök läkarhjälp.

Tips för säkerhet i liten, öppen båt:

• Använd alltid flytväst.
• Sitt alltid ner i båten. Placera dig så att båten är i balans. Det är särskilt viktigt i mindre båtar.
• Var inte fler personer i båten än vad den är avsedd för.
• Byt bara plats i båten om det är absolut nödvändigt. Byt då en i taget.
• Stanna vid båten om du faller i vattnet.
• Om du tar dig fram till en nödställd, ha alltid något mellan dig och den nödställde, ”den förlängda armen”.
• När du räddar en nödställd, ta upp personen i aktern på båten.
• Ropa på hjälp bara om du är i nöd.
• Vifta långsamt med båda armarna över huvudet och åt sidorna om du behöver hjälp.

Varje vinter skadas tiotusentals personer i svåra halkolyckor på vägar och trottoarer. Många får tyvärr bestående skador eller begränsad rörlighet.

Du kan själv minska risken för en halkolycka genom att…

• röra dig försiktigare och anpassa farten efter väglaget
• använda broddar
• använda skor med tillräckligt mönsterdjup i sulan (5-8 mm). Mönstret ska vara öppet i kanten så att snön kan ta sig ut och inte samlas i räfflorna under skon. En mjuk sula är bättre än en hård. Klackens bakkant ska vara rundad.

För många är årets höjdpunkt när isen lägger sig och man kan ge sig ut. Tänk på att inhämta kunskap innan och var försiktig!

Utrustning

• Isdubbar
• Ispik
• Räddningslina
• Flythjälp, till exempel flytväst
• Mobiltelefon i vattentätt fodral
• Ombyte

Att tänka på

• Lär dig hur is ser ut och uppträder innan du ger dig ut på fruset vatten. Det är skillnad på is och is! En decimeter is kan vara mer hållbar än en meter is.
• Isen är ofta förrädisk och tunn vid tillflöden, frånflöden, sund, uddar, utsläpp och grund. Vid broar, bryggor, vass och branta klippor kan isen vara försvagad.
• Ett snötäcke kan dölja svag is.
• Ha alltid sällskap på isen. Tillsammans är man säkrare!
• Håll avstånd till andra. Det minskar risken för att alla samtidigt går genom isen.

Om du faller i vattnet

• Andas lugnt. Tänk klart, slappna av, ligg stilla i vattnet och träng tillbaka paniken. Håll dig i iskanten.
• Vänd dig åt det håll du kom från. Där höll ju isen nyss.
• Lossa isdubbarna med vantarna på. Utan vantar blir händerna fort stela av köld.
• Ropa eller vissla på hjälp.
• Slå dig tillbaka till is som håller att ta sig upp på.
• Arbeta långt fram med dubbarna och hjälp till med simtag med benen.
• Hasa eller kryp till säker is.

Om någon annan fallit i vattnet

• Larma 112.
• Försök ta det lugnt och tänk på din egen säkerhet.
• Närma dig vaken från samma håll som den nödställde kom. Försök ta med dig någonting till den nödställde, till exempel räddningslina, livboj eller trädgren.
• Använd någon form av flythjälp och säkring bakåt om du ger dig ut på tunn is.
• Sträck aldrig fram din egen hand till den nödställde!

För många innebär julen mys och tända ljus. Julen är den tid på året som antalet bränder i hemmen ökar.

Tips för en säkrare jul

• Kom ihåg att släcka ljusen! En bra och enkel regel är att den som tänder ljus ska också släcka dem.
• Lämna aldrig tända ljus obevakade.
• Byt batterier i brandvarnarna. Testa att brandvarnarna fungerar.
• Tänd ljus i ljusstakar av material som inte kan brinna, exempelvis smide och keramik.
• Placera levande ljus på stadigt underlag.
• Använd inte mossa eller andra brandfarliga dekorationer.
• Ha brandfilt och brandsläckare nära till hands.
• Ha inte levande ljus i granen.
• Ersätt felaktig lampa med ny lampa av samma spänning och effekt.
• Veckla ut kabelvindor och sladdosor, annars kan kabeln bli så varm att isoleringsmaterialet antänds.

Kraftig nedkylning med kroppstemperatur under 35 grader, så kallad hypotermi, kan vara ett farligt tillstånd. Allra snabbast går nedkylningen i vatten. Vatten leder bort kroppsvärmen 25 gånger effektivare än luft.

Var förberedd

Om du ska ut på friluftsaktivitet eller köra bil på ensliga vägar är det bra att ha med dig

• extrakläder
• filt (ylle värmer bäst)
• termos
• mat
• en mössa.

Det är också viktigt att ha koll på isförhållanden och väderleksprognos.

Så hanterar du en måttligt nedkyld person

När kroppstemperaturen sjunker under 35 grader träder den viktiga huttringen in. Huttring är ofrivilliga, snabba sammandragningar i olika muskler för att bilda värme. Då höjs kroppens värmeproduktion 2-5 gånger.

Åtgärder som hjälper kroppen hantera nedkylningen:

• Komma i skydd för vinden.
• Byta till torra kläder.
• Få varm söt dryck.
• Röra på sig.
• Komma inomhus.

Lämna aldrig den nedkylda ensam.

Så hanterar du en kraftigt nedkyld person

När kroppstemperaturen sjunker under 35 grader hotas temperaturregleringen och alla kroppens organsystem påverkas. Vid 33 grader försvinner också den viktiga huttringsförmågan.

Åtgärder:

• Om man påträffar en kraftigt nedkyld människa ska man genast ringa efter 112.
• I väntan på hjälp ska man vara mycket försiktig. Undvik onödiga rörelser.
• Kontrollera medvetande och andning, andningen kan vara mycket långsam. Kontrollera även puls i upp till en minut. Om det saknas andning och/eller puls eller om du är osäker, starta då hjärt-lungräddning i väntan på ambulans.
• Om omständigheterna tillåter, byt försiktigt blöta kläder mot torra. Förstärk klädseln genom att bädda in personen i värmejacka, filt eller motsvarande. Om det är möjligt lindas ben och armar in för sig. Glöm inte mössa och skydda mot markkyla.
• På grund av riskerna för hjärtstopp är det plant läge som gäller vid omklädning eller transport av den nedkylde.
• Är personen medvetslös så placeras den i stabilt sidoläge.
• Kontrollera andning ofta.

Symptom på hypotermi

Symtom på hypotermi inträffar redan vid 35-36 grader.  Först märks hunger, illamående, tystnad, trötthet, dåligt humör, försämrad koordinationsförmåga och förvirring.  Därefter kommer ofta oro och apati som kan övergå i hallucinationer. Medvetandet sjunker och de flesta blir mer eller mindre medvetslösa när kroppstemperaturen är 30 grader.

Att köra bil under vintern kan vara en utmaning. Ta det lugnt i trafiken.

Att tänka på vid vinterkörning

• Håll avstånd. På isiga vägar behöver du hålla ett avstånd till framförvarande fordon som är minst åtta gånger längre än på torra vägar.
• Anpassa hastigheten efter rådande förhållanden.
• Var uppmärksam på vägbanan och kringmiljön.
• Vissa vägsträckor är särskilt utsatta för halka, även om vägbanan i övrigt är isfri.
• Var extra uppmärksam på halka vid broar, sjöar och vattendrag, skuggiga partier samt svackor och dalgångar.
• Undvik filbyten på vägar med mycket snö.
• Undvik plötsliga inbromsningar.
• Gasa försiktigt. Gasa inte i kurvor.

Bra saker att ha i bilen

• Varma kläder.
• Reflexvästar.
• En varm filt.
• Frukt, mackor, russin och godis.
• Vatten.
• En folielåda med värmeljus och tändstickor eller tändare.
• Startkablar.
• Bogserlina.
• Ficklampa.
• Snöskyffel.
• Isskrapa.
• Snöborste.
• Extra drivmedel i en liten dunk.
• Glykol- och spolarvätska.
• Första hjälpen-kit.
• Powerbank till mobilen.
• Toapapper.

Nödsituation

Tänk på att klä dig rätt och helst efter lager på lager principen:

• Underställ – ullmaterial rekommenderas.
• Mellanplagg – hålla dig varm och transportera bort fuktighet och överskottsvärme från kroppen.
• Ytterplagg – vindtätt plagg med god ventilationsmöjlighet, luva som får plats med mössa under.

Använd mössa, för är det en temperatur på runt minus 20 grader sker en värmeförlust på ca 70-75% om du saknar detta. Det är från huvudet du oftast mister mest värme.

Var varmt klädd om fötterna och se till att hålla dem torra. Ha gärna med ett par extra sockar och använd helst ullmaterial. Bomullsmaterial ger dig lättare skavsår och är svårare att hålla torra.

Använd vindtäta handskar och vantar av ull.

Att tänka på när du går ut:

• Ha koll på vädret och ge dig inte ut i ostadigt väder. Tänk på att vädret kan förändras snabbt på högre höjder.
• Ha med något att äta och gärna en varm dryck.
• Ta med en fulladdad mobiltelefon.
• Se till att någon vet vart du ska och hur länge du förväntas vara borta.

I vintertid är man oftast extra sårbar om ett längre elavbrott sker eller ett större snöoväder drar in. Se till att vara förberedd så du klarar dig en tid i det kalla vädret om det skulle behövas.

Här kommer några tips:

• Ta in ved så du klarar att hålla brasan vid liv om du behöver värma upp bostaden extra.
• Har du inte en vedspis/kamin så se till att ha en extra värmekälla ifall elen skulle gå. Glöm inte att köpa till bränsle.
• Köp in lite extra värmeljus och varma ullplädar som håller dig varm under kalla dagar.
• Kom ihåg att fylla på förrådet med tändstickor och tändare.
• Se till att ha ett matförråd hemma som räcker några dagar om du skulle få det svårt att ta dig ut i snöoväder.
• Ha extra vatten hemma ifall att vattenledningarna skulle frysa eller om strömmen går.
• Ha ficklampa och annan belysning lättillgängligt om strömmen skulle försvinna.

Om elen försvinner och du inte kan värma upp huset så samla familjen i ett mindre rum. Varje människa avger 70 watt och tillsammans får ni det varmare. Blir det riktigt kallt kan ni bygga ett tält under ett bord eller ställa upp stolar och lägga filtar över. Det finns också värmekuddar som avger värme.

Om det skulle börja brinna är det viktigt att du vet hur du ska agera. En brand växer fort och kan snabbt utvecklas så att den hotar liv och saker du värdesätter.

Checklista vid brand

En enkel regel är Rädda – Varna – Larma – Släck. Gör i den ordningen om du upptäcker att det brinner. Om ni är fler kan ni hjälpas åt.

• Rädda dig själv och dem som är i omedelbar fara.
• Varna andra som hotas av branden.
• Larma SOS Alarm på 112.
• Släck branden om du kan göra det utan risk för att själv skadas.

Rekommenderad brandskyddsutrustning att ha hemma

• Brandvarnare
• Pulversläckare minst 6 kg
• Brandfilt minst 120 x 180 cm

Så släcker du mindre bränder i hemmet

Mindre bränder kan du oftast släcka själv. Det kan göras på olika sätt, beroende på vad som brinner och vad du har för redskap till hands.

Om det brinner i en kastrull
Om det börjar brinna i en kastrull släcker du genom att lägga på ett lock. Försök aldrig släcka en brand i en kastrull eller stekpanna med vatten. Vatten i en brinnande kastrull börjar förvandlas omedelbart till ett stort moln av het ånga. Vattenångor kan kasta iväg brinnande olja och branden riskerar att spridas.

Om det brinner i en elektrisk apparat
När det brinner i elektriska apparater: dra först ur kontakten. Kväv branden med brandfilt eller vatten. Med en pulversläckare kan du släcka direkt utan att dra ur kontakten.

Om det brinner i dina kläder
Om det brinner i dina kläder, lägg dig ner och kväv branden mot marken och håll händerna för ansiktet som skydd. Brinner det i någon annans kläder försök få personen att lägga sig ner så att elden kvävs mot marken. Du kan även använda en brandfilt och kväva elden med.

Att tänka på

• Lämna aldrig levande ljus obevakade.
• Den som tände ljuset släcker det också.
• Lämna aldrig barn ensamma med levande ljus eller tomtebloss.
• Räddningstjänsternas tips: ha första advent som batteribytardag,
  då kommer du lättare ihåg det.

Varje år sprider sig bränder från kaminer och andra eldstäder ut i hemmet. Kontrollera din kamin, sota din skorsten och elda inte för hårt.

Checklista för att elda rätt i braskamin

• Följ alltid eldningsinstruktionerna för just din eldstad.
• Använd torr ved.
• Elda max 3 kilo ved per timme, annars riskerar du överhettning. (En tumregel om din eldningsinstruktion saknas).
• Låt kaminen svalna lika länge som du eldat i den.
• Förvara askan i ett icke brännbart kärl med tättslutande lock.

Många tycker om att grilla. Var försiktig och se till att du har möjlighet att släcka eventuella bränder som uppstår.

Checklista vid grillning på tomten

• Ha vatten nära till hands ifall du behöver släcka snabbt.
• Följ instruktionerna för tändvätska och andra tändhjälpmedel.
• Håll grillen under uppsikt när den tänd.
• Kontrollera med räddningstjänsten att det inte är eldningsförbud.
• Placera grillen stadigt och långt ifrån husvägg, plank eller annat som kan börja brinna.
• Känn efter att kolen/askan är kall innan du slänger den.
• Använd aldrig T-sprit för att tända en grill som slocknat. Det är livsfarligt. Flaskan kan explodera.
• Släng aldrig heta engångsgrillar i sopkorgar.
• Använd elgrill om du vill grilla på balkongen.

Brandvarnaren upptäcker även en mycket liten mängd rök. Och röken är farligare än elden vid brand.

Redan vid en liten brand fyller röken bostaden på ett par minuter. På natten kan du därför dö av rök utan att vakna om du inte har en fungerande brandvarnare. Brandvarnaren väcker dig och du får tid att rädda dig och kalla på hjälp innan det är för sent. Ta alltså hand om dina brandvarnare så de tar hand om dig.

Placera brandvarnaren rätt

• Minst en brandvarnare i varje våning i bostaden. Har du bara en ska den placeras mellan sovrum och den övriga delen av bostaden, i övre våningar ovanför trapporna. Det måste dock finnas minst en brandvarnare per varje 60 kvadratmeter bostadsyta.
• Ha en brandvarnare i varje sovrum och i hallen samt vid utrymningsvägar.
• Brandvarnare ska placeras i taket, minst en halv meter från väggen.
• Brandvarnaren skall inte placeras i kök eller badrum, inte heller intill ventiler.
• Köp brandvarnare som är CE-märkta.

Sköt om brandvarnaren

• Rengör den från utsidan med dammsugare en gång om året.
• Byt batteri en gång om året. Det finns även brandvarnare med batteri som räcker längre.
• Kontrollera minst en gång i kvartalet att brandvarnaren fungerar.
• Byt ut brandvarnaren efter 8-10 år. De har begränsad livslängd.
• Testa brandvarnaren genom att trycka in testknappen eller genom att hålla ett nysläckt stearinljus under den.

Även om du har brandvarnare behöver du vara förberedd på att det kan börja brinna. Ha en brandfilt eller brandsläckare till hands. Lär dig i förväg hur du ska använda brandsläckaren.

Med vårvärme och snösmältning ökar risken för gräsbränder. Torrt fjolårsgräs brinner bra och det kan gå fort, särskilt om det blåser mycket. Kontrollera vilka regler för eldning som gäller där du bor. I en del kommuner är det bara tillåtet att elda vissa veckor på året.

1. Ta inga risker när du eldar i din trädgård!
2. Se till att du kan släcka!
3. Lämna aldrig elden utan bevakning!

Tips

• Kontrollera att du har fungerande släckutrustning: ett vattenförråd, slang och spadar, ruskor, krattor och liknande.
• Passa elden hela tiden. De som vaktar ska kunna använda släckutrustningen och ha mobiltelefon så att de kan larma 112 om något händer.
• Placera elden så att inte byggnader, fordon eller växande gröda kan komma till skada.
• Vattna mycket kring den yta som ska brännas.
• Elda aldrig på berghällar. De kan spricka.
• Elda bara grenar, kvistar och ris. Byggavfall, däck, vitvaror, brännbara vätskor, plast och gasflaskor ska lämnas in till kommunens miljöstationer.
• Elda inte upp allt på en gång. Bränn lite i taget. Då blir strålningsvärmen inte så hög och spridningsrisken minskar. Det blir också mindre rök och elden är lättare att släcka.
• Bevaka så länge det finns risk att elden kan sprida sig. Kontrollera noga att ingen glöd finns kvar.
• Häll vatten över eller täck askhögen med jord. Kontrollera platsen efter några timmar.
• Är du osäker ring till räddningstjänsten och be om råd.

Informationsspridning handlar om att information kommer i fel händer. Det kan också handla om att någon bryter en individs personliga integritet.

Viktigt:

• Lämna inte ut information till obehöriga, hur anspråkslös informationen än verkar vara och hur pålästa och kunniga personen redan är.
• Se till att dina lösenord är säkra: om det finns flerfaktorsautentisiering, använd det, och se till att enheter är uppdaterade med de senaste säkerhetsuppdateringarna.
• Identifiera dig inte med Bank-ID om någon annan ringer upp dig, bara om du har ringt upp någon i ett specifikt ärende.
• Lämna aldrig ut koder till någon och skriv inte ner dina koder och lösenord.

MFA och 2FA

Flerfaktors-autentisering (MFA) eller Tvåfaktors-autentisering (2FA) betyder att systemet du försöker logga in på försäkrar sig om att du är du genom att be dig logga in två eller flera gånger, en gång som vanligt (användarnamn och lösenord) och en gång på ett annat sätt, ofta via en annan enhet.

Det händer att utländska statsaktörer försöker påverka våra medborgare med falska påståenden med syfte att minska vår tilltro till samhället. Utländska aktörer kan också försöka påverka oss inför, under och efter våra val. Det är svårt från våra statliga myndigheter att agera mot utländska aktörer som försöker påverka våra medborgare i en eller annan riktning. Det är här du som individ behöver tänka säkert och källkritiskt.

• Se upp: Var vaksam på information, bilder eller annat som upprör, skrämmer och skapar starka känslor. Det är vanligt att främmande makt arbetar för att påverka dig, och gör det precis så – genom att spela på dina känslor.
• Tänk efter: Undvik att bli en del i spridningen av desinformation, vilseledande information och propaganda. Tänk efter innan du delar vidare information till vänner eller genom sociala medier.
• Kolla källan: Lär dig hur digitala plattformar är uppbyggda och var källkritisk. I en tid då algoritmer styr våra flöden av information är det lätt att dras med i ett drev – men kom ihåg att ta ett steg tillbaka och dubbelkolla informationen.
• Sök bekräftad information: Lyssna på myndigheternas information, håll dig uppdaterad. Det gäller särskilt när det skett något som skapar starka känslor.

På MSB:s kampanjsidor för Tänk Säkert kan du hitta många handfasta tips.

Även Myndigheten för Psykologiskt Försvar har en kampanj, Bli inte lurad.

Genom att känna igen några av angriparens vanligaste sätt för att luras minskar du risken att drabbas av nätfiske (phishing) och skadlig kod.

Nätfiske (phishing)

Nätfiske är idag den vanligaste metoden angriparen använder för att komma åt lösenord eller bank- och kortuppgifter. Ett tillsynes vanligt och oskyldigt mejl kan ge angriparen tillgång till känslig information som lösenord och kortuppgifter om mottagaren följer uppmaningarna eller erbjudanden i mejlet. Om du klickar på länken i meddelandet så kan den leda till en falsk webbsida som liknar den i meddelandet angivna avsändarens egna och ett inloggningsformulär där du uppmanas fylla i känslig information för att kunna ta del av erbjudandet. Angriparen skickar ut ett massutskick till ett stort antal mottagare i hopp om att några nappar. E-posten kan se ut att komma från en bank, eller annan välkänd organisation.

• Någon vill få dig att klicka på en länk eller lämna ut känslig information såsom lösenord eller kontouppgifter för att ta del av något erbjudande.
• De spelar på dina känslor och vill få dig att agera snabbt och släppa din vaksamhet.
• Var misstänksam på attraktivt tidsbegränsat erbjudande eller en stor nyhet.
• Det är vanligt att angriparen använder sig av aktuella händelser, till exempel coronapandemin.

Spridning av skadlig kod via mejl

Genom att öppna filer som bifogas i mejl kan du luras att ladda ner kod och programvara som skadar din dator. Den ger angriparen möjlighet att ta kontroll över din dator, logga in dina tangenttryckningar eller få tillgång till känslig information som dina kortuppgifter, lösenord eller annan personlig information.

Ransomware eller utpressningsvirus är då skadlig kod krypterar din information och stänger dig ute från din enhet eller applikation.
Det enda sättet att vara säker på att man återfår tillgång till informationen förutsätter att du gjort säkerhetskopior och att du kan återläsa dem.

Tänk på detta

Var försiktig:

• Undvik att klicka på länkar. Sök istället upp länken via betrodda källor.
• Om du är osäker, kontakta avsändaren innan du laddar ner bilagor eller program.
• Se till att ha ett antivirusprogram installerat.
• Ta för vana att logga ut från webbsidor när du är klar.

Att skydda dina lösenord är avgörande för att förhindra att någon obehörig kan få tillgång till din information och dina användarkonton.

Tänk på detta:

• Ju längre desto säkrare! Lösenordet bör vara minst 12 tecken och ska innehålla både stora och små bokstäver, siffror och specialtecken.
• Använd långa lösenordsfraser som är lätta att komma ihåg.
• Undvik ord som kan kopplas till dig.
• Undvik vanliga ord såsom ”Fotboll”, ”123456”, ”Sommar” eller kombinationer som ”qwerty”, ”1q2w3e” (tecken i följd på tangentbordet).
• Ha olika lösenord för olika tjänster.
• Byt lösenord ofta.
• An­vänd fler­fak­torsau­ten­ti­se­ring där det går.
• Använd lösenordshanterare.
• Lämna ald­rig ut dina lö­senord.

Koka vattnet med hjälp av ditt spritkök. Det måste stormkoka i några minuter för att alla bakterier ska vara borta och för att vattnet ska vara drickbart. Om du har ont om vatten kan du spara vätska genom att undvika att svettas, arbeta lugnt och äta vattenrika växter som blad, bär och svamp.

För att inte sova ute helt utan tak kan ett tillfälligt skydd vara till hjälp. Det bästa och enklaste sättet är att hitta en buskig och tät gran att finna skydd under. Förbättra ditt skydd med omgivande material som mossa, granris och träpinnar. Fäst pinnarna med hjälp av tvinnade grässtrån eller bark. Du kan även använda material som kläder, plastpåsar och snöre för att bygga ditt skydd – kreativiteten är din bästa vän i nödsituationer.

Under sensommar och hösten kan dagarna fortfarande vara varma medans det blir betydligt kallare på kvällen så packa ned något extra plagg om du skall ut i skog och natur. Klä dig i flera lager så har du lättare att ta av dig om det blir varmt och samtidigt hålla dig varm i kyligare väder.

Bäst är det om du har med kompass men det finns sätt att hitta rätt ändå. På natten kan du titta efter polstjärnan, den stjärna som lyser starkast på stjärnhimmelen och ligger invid Karlavagnen. Polstjärnan är nämligen alltid riktad mot norr. Söder finner du även genom att stå under ett träd och titta efter delen av trädet där trädgrenarna växer som tätast. Du kan även titta efter hur lavar och mossor växer – de trivs nämligen bäst i norr då det är skugga och fukt. Ett tips för att hitta rätt i skogen är att leta efter myrstackar, de ligger nämligen ofta åt söder.

Naturen är full av mat! Det finns flera ätbara vilda växter, blommor och blad, skott, bär och svamp. Viktigt! Plocka bara växter som du är säker på att du känner igen. Det finns en rad giftiga växter som man absolut inte ska äta. Läs mer på Naturskyddsföreningens hemsida.

I Sverige finns det en del giftiga växter och bär, men ytterst få är så giftiga att de förorsakar allvarliga förgiftningar för vuxna. Barn är känsligare – och nyfiknare. Några tumregler finns:

• Om barnet eller den vuxna inte ätit så mycket av växten och endast har lindriga symptom som sveda och svullnad i munnen kan ett glas vatten lindra.
• Om symptomen däremot är kraftig svullnad och sveda i mun och svalg, illamående, magsmärtor, kräkningar eller diarré, har troligtvis den drabbade fått i sig väldigt mycket av växten eller bären. Då kan man ge medicinskt kol, som finns att köpa receptfritt på apoteket. Kolet binder upp och oskadliggör många ämnen.
• Växtsaft i ögonen får man bort med att skölja ögonen i minst fem minuter.
• Om giftig växtsaft kommer i kontakt med huden så att den blir irriterad och börjar klia, tvättar man med tvål och vatten.
• Detta är enkla riktlinjer, du bör ändå alltid kontakta sjukhus, läkare eller Giftinformationscentralen för säkerhets skull.

Svamp

Att leta och plocka svamp är en spännande sysselsättning. Men även farlig. Varje år dör människor av att de ätit svampar som varit giftiga.

• Bäst är att hålla sig till de sorter man garanterat känner till. Kantareller och trumpetsvampar klarar de flesta av att identifiera.
• Det är bra att ha med sig en bok om svampar ut i skogen. Då kan man direkt på plats artbestämma de svampar man hittar.
• Byt regelbundet ut din svampbok till en nyare upplaga. Svampar som tidigare ansetts ätliga kan på grund av nya rön klassas som giftiga.
• För nybörjare i svampskogen kan det vara bra att  följa med erfarna svampplockare de första gångerna.
• Om du är det minsta osäker – låt bli att plocka svampen!

Läcker champinjon? Eller giftig vit flugsvamp?
Champinjon kan förväxlas med giftig vit flugsvamp. Om svampen har en tydlig strumpa, då är det en giftig vit flugsvamp. Lär dig mer om giftiga svampar på:

Giftinformationscentralen

svampguiden.com

Naturhistoriska riksmuseet

Såhär skyddar du dig mot smitta:

• Tvätta händerna regelbundet och noggrant med tvål och vatten. Tvätta alltid händerna före måltid och efter toalettbesök samt när du befunnit dig i offentliga miljöer.
• Undvik täta folksamlingar om det är möjligt.
• Undvik att röra vid dina ögon, din näsa och din mun när du befinner dig i offentliga miljöer.
• Var alltid noggrann med hygienen när du hanterar livsmedel.

Såhär skyddar du andra om du själv är sjuk:

• Tvätta händerna regelbundet med tvål och vatten.
• Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du sedan kastar direkt i soporna.
• Stanna hemma från skola och arbete om du är sjuk. Förbli hemma minst en extra dag efter det att du blivit feberfri. Hur länge du ska stanna hemma är också beroende på vad du har haft för sjukdom.
• Undvik täta folksamlingar.
• Kontakta i första hand vården via telefon eller webb.

Vissa smittsamma sjukdomar anses vara särskilt allvarliga och är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Misstänker du att du kan ha fått en sådan sjukdom ska du kontakta hälso- och sjukvården så fort som möjligt för att testa dig.

Ett större utbrott av smitta kan påverka många delar av samhället. På Krisinformations hemsida kan du läsa mer om vilka myndigheter som kan bli inblandade i arbetet med att spåra och stoppa smittan.

Om du är på väg på en utlandsresa eller bort i från ditt område, kom i håg att kolla över vilka viktiga telefonnummer som finns i området. Läs igenom säkerhets föreskrifter och kolla upp var nödutgång och eventuell hjärtstartare finns. Kolla över vilka transportmöjligheter som finns till och på området. Går det att ta tåg eller buss i stället för flyg. Skall du resa utomlands är det bra att kolla det finns speciella orosmoment att ta hänsyn till på just ditt resmål. Information om detta finner du på utrikesdepartementets hemsida.

• Använd cykelhjälm! Skallskador är mycket vanliga vid cykelolyckor.
• I Sverige är det lag på att alla under 15 år ska ha hjälm när de cyklar.
• Även rid-, inlines- eller slalomhjälm kan användas.
• Håll cykeln i skick. Det är viktigt att bromsarna och ringklockan fungerar.
• Rengör och smörj din cykel regelbundet.
• Om det finns cykelbana ska du använda den.
• Som cyklist är du skyldig att följa vägmärken, signaler och trafikregler.
• Är övergångsstället utmärkt med en rad rutor brevid de vita linjerna får du cykla över. Om inte ska du leda cykeln.
• Var extra uppmärksam i en korsning. Har övriga trafikanter sett dig?
• Håll till höger vid möte.
• Ge tecken när du ska svänga eller byta körfält.
• Ge signal med ringklocka när det behövs för att avvärja fara.
• Kör alltid om på cyklistens vänstra sida.